Lit De Parade

Du var alltid fullast på krogarna Du skolka från livet natt efter natt Du vakna upp och längta ut till skogarna och ditt drömda hus där och din abessinierkatt Med pengar på fickan var du oslagbar Du dansa tills du föll omkull tills inget fanns kvar Du var alltid fullast på krogarna och aldrig så ensam som när morgonen kom Du sjöng om passioner och lömska demoner Vem ville du skrämma natt efter natt Du gick till din älskling med blå anemoner Du visste aldrig hur du skulle ta hennes skatt För dej fanns aldrig nåt mellanting Dina läppar lika spända som din vigselring Du levde av dikt och dog av demoner och dränkte din oro i drömmar och rom Med en flicka i knät och ett glas i din hand bland skvaller och sånger och kyssar och smek var det värme och glädje i ditt längtande land Ditt handslag var fast Din blick vilsen och blek Stan är så vacker men också tyst och fjär Du lärde dig nog aldrig att leva här Med en flicka i knät och ett glas i din hand slapp du se när din svartklädde tjänare kom Vanilj och kanel och en rosenkrans ska du ha när du nu sagt farväl och adjö Du begärde allt Du brann hett och fort Jag hoppas din ande hittar till Paradisets ö Det finns ingen sorg eller smärta kvar Bara en tanke då och då på flydda dar Vanilj och kanel och en nnyponroskrans och rymden som fylls av kvinnornas sång